Idag är det 1 april (vår!) och jag startar därmed en ny månadsutmaning i min facebookgrupp 15 minuter om dan i 30 dagar. Det blir den fjärde i raden tack vare vad som kom att bli ett helt fantastiskt nätverk som jag är så himla stolt att få vara en del av.
Varje dag är plötsligt peppad med pepp och inspiration. Och vill du komma igång och träna, peppa andra och testa nya kul träningsformer är du också mer än välkommen att hoppa på idag - allt du behöver är en dator, och en kvart!
Hejsan mars! Vår, sol, ny livslust och allt det där. Och inte minst – idag startar jag upp en helt ny månadsutmaning i min lilla peppgrupp 15 minuter om dan i 30 dagar på Facebook. Konceptet blev superlyckat och vilka resultat man kan få på bara 15 ynka små minuter framför datorn. Vill du vara med i marsutmaningen, komma igång med träningen, bli pigg, stark och få nya buddies? Allt du behöver är viljan, en dator och en kvart. Välkommen!
Nytt år och det är lite fint att se så många vilja införa positiva förändringar i sina liv. Så även jag, som blivit vintertrött och hängig igen. Med ambitionen att kickstarta träningsåret på ett lättillgängligt och peppande sätt har jag startat facebookgruppen 15 minuter om dagen i 30 dagar. I morgon 3 januari börjar jag langa upp dagliga träningsutmaningar man kan göra hemma framför datan. Vill du vara med? Klart du vill!
Gryning alltså, så himla obehaglig grej. Om man är vaken vill säga, annars är den ju rätt soft. Men i morse var jag vaken med hönsen och flög ner till Båstad för att gå på bootcamp (whoppaaah!) över helgen för ett träningsreportage jag skriver. Min arma, arma kropp alltså. Jag var SÅ inte beredd på detta. Men, eftersom jag inte kan skriva om jobbet ännu, och eftersom detta är en beautyblogg, kan vi istället prata lite om konsten att flyga med tuber utan att checka in bagage.
Istället för flygplatspåse har jag en mycket roligare necessär i genomskinlig plast från Sephora (med det olämpliga namnet ”Beauty bomb”) som är förvillande rymlig och guld värd. Och så flygplatspåsen också, såklart, eftersom jag får storhetsvansinne när jag packar och vill ta med allt. I den mån jag kan undviker jag att hälla över saker i mindre förpackningar, jag föredrar små testtuber och provburkar. Skulle lugnt klara mig en vecka på detta. Ett bra tips är annars Weledas ansiktscremer som är 30 ml i full storlek. Eller att köpa ett färdigt facekit, finns även för håret. Kanske fuska med puderfoundation och torrschampo. Själv bunkrar jag småburkar och testers som en besatt och det är så himla smidigt att alltid ha till hands hemma.
Den här veckan har det debatteras rätt flitigt om synen på träning och kropp i media efter ett kränkande blogginlägg som skrevs av Katrin Zytomierska, uppmärksammat mycket eftersom denna kvinna skriver böcker om träning och kosthållning. Allting som behövde sägas om detta har redan sagts, och jag tänkte inte uppehålla mig vid det nämnvärt. Ni vet redan vad jag tycker om vikt och bantning och hur otroligt viktigt det är att välja sina egna tankar och sätta sitt eget värde. Och att skönhet inte handlar om att ha en viss ansiktsform, och att hälsa inte handlar om att ha en viss storlek. Konsten att inte definieras av sin ålder. Att bredda mallen. Det är sånt jag kämpar med rätt ofta. Hela Operation Augusti gick ut på att träna med mål och fokus på att må bra. Och ibland får jag skriva om just sådan hälsa i mitt jobb. Ditt utseende är inte knutet till ditt egenvärde. Alla ideal som finns är skapade av oss själva, och kan därför skapas om, eller skapas bort. Skapa ditt eget.
Update från hälsoresan: äter maskrosblad och pumpa, går på föredrag om hudvård och örter och gör avslappningsyoga i kulturhuset. Det är stilla, vackert och nyttigt. Avkopplande tyst. Men, jag är fan inte en bra vegetarian. Alls. Det är ju hur fint och bra som helst här med alla odlingar och närproducerade grönsaker, men får jag inte äta ett djur snart kommer jag börja gnaga på Tinas vader.
Jag och typ världens bästa Tina åker iväg på hälsoweekend idag och ba LYXAR oss mitt i antroposofmecca. Tre dagars yoga, gröna hälsodrinkar, örtvandring (!) och örtprovning (!) samt gå på föredrag om hud, naturkosmetik och hälsa, äta ekologiskt, lära oss göra vårt eget spa, och svetta oss igenom cardio-pass. Allt i mäkta naturidyll. Min första hälsoresa tror jag bestämt det blir. Så länge det svarta giftet fortfarande serveras är jag game.
Så. Himla. Pepp.
Så, min månad av superhälsa, min 30 dagars kick-start, min Operation Augusti - hur gick det? Jao, det är ju svårt att säga att bra mat, daglig motion och frisk luft inte fungerar. Det är klart att det gör. Lyckades bryta sommarens dåliga mat- och sockervanor och kom in i träningen igen. Första halvan av augusti med stor motivation, andra halvan med stor uttråkning och karaktärsprövningar. Och, jag mår ju mycket bättre. Är fortfarande förvånad över hur snabbt det gick – och hur jävla svårt det var att göra vad jag visste var bra för mig. Men, jag visste att jag skulle göra det så jag gjorde det (sista dagen i Riga excluded), och fick resultat (det är tydligen så det funkar). Allt ont i kroppen är borta, all utmattning och alla humörsvängningar, pulsen normal. Orkar mer, sover bättre, stressar mindre, tänker klarare etc. Faktiskt allt som jag ville åt.
Maten: Åt gröt och ägg på morgnarna, lunch med kött och quinoa, middag utan kolhydrater. Tre mellanmål med kvarg. Mycket vatten med lime i, typ en kanna till varje måltid. Kopiöst mycket bär. Proteinsmoothies. Förbud på bröd, pasta, alkohol, socker, snabbmat och snacks. Endast en kopp kaffe per dag. Ganska ren och funktionell mat.
Träningen: Varje dag, med mottot ”helst en timme men 30 minuter är bättre än inget”. Det blev mycket powerwalks, stavgång, cykling, paddling och annat utomhusigt. Ganska ren och funktionell motion. Det mesta av Operation Augustis träning har jag dock en vovve eller två att tacka för. Började volontära som jourhem till Hundstallet (omhändertagna hundar får alltså bo hos mig tills de blir adopterade) och det är lite som att bli tvångsordinerad motion. Djuret måste ju ut vare sig jag vill eller inte. Jag har just nu dessutom hand om en jättebjässe till muskelberg så det blir nära 3 timmar om dagen. Och det finns fan en poäng med att göra sin träning utomhus, inte minst på höst och vinter. Luft, dagsljus och allt det där primära.
En del av er har frågat om jag inte gått ner i vikt, och absolut, tar man bort socker och alkohol och tränar dagligen är det svårt att inte göra det. Men jag ville testa att skriva om kost och träning ur ett annat perspektiv än just viktminskning, jag tycker vi matas så mycket med det redan. Så jag provade att köra en diet baserad på hälsa, fokusera på typ att må bra och vara stark i kropp och själ.
Utöver det har jag inte gjort något revolutionerande: att bra mat, frisk luft och motion fungerar är inte direkt breaking news. Men det kändes motiverande att söka efter hälsa från en annan vinkel, mer än hur den ser ut utanpå.
Det här är jag, och en vän till mig. Vi är lika gamla. Vi är även lika långa, det skiljer bara 1 cm, och vi har samma storlek i kläder. Till och med vår BH-storlek och skostorlek är identisk. Vi tränar båda, på olika sätt visst, men regelbundet.
Jag väger 20 kilo mer än min vän. Exakt.
Hennes BMI är 23,5 (normal weight). Mitt BMI är 30 (obecity).
Jag är alltså inte ens i kategoin ”overweight” längre, jag har korsat gränsen till fetma.
Frågor på det? Eller kan vi bara skita i BMI nu, en gång för alla? Kanske – vilda tanke – komma på ett bättre mått på hälsa? Tillåt mig hånle åt systemet.
Så, jag gör det faktiskt. 10 dagar har gått och jag har tränat varje dag (ibland blir det bara en kort promenad men det blir något) och jag äter bra. Det vill säga, inget godis eller skräpmat, jag har knappt sett skymten av socker, salt, alkohol och bröd/pasta. Inser direkt att jag förmodligen är känslig mot gluten. Och alltså, 10 dagar, men vet ni hur mycket bättre jag mår? Hur mycket starkare, rörligare och piggare jag är? Och framför allt, så klar i huvudet – humöret åker aldrig berg- och dalbana.
Det känns såklart som tortyr de första dagarna, och jag kunde ha svurit på att de var flera veckors plåga. Ilskan, suget, tröttheten, huvudvärken. Allting jag fick äta smakade papper (pga inte översaltat/sockrat). T O R T Y R E N people. Och ändå, redan efter 4 dagar, lite lättare. Efter 10, inga problem. Igår köpte jag min favvo-Starbucks-på-ica-latte och höll på att spy i halsen eftersom det plötsligt smakade flytande sirap. Go figure. Motivationen dalar till och från (oftast när jag ser mitt favoritsnacks i affären) men jag kör på mot för bättre hälsa. Hur känns det för er andra tappra?
Blev så sjukt pepp av att så många av er blev pepp på Operation Augusti. Så sagt och gjort, idag kickstartade jag månaden med en timmes powerwalk med bungypumps, och pga övertaggning stannade jag inte där utan spände även på mig viktmanschetter på armarna. Blev ju en aning heavy tillsammans men det gick. Är mallig över lag, storkokar och fixar matlådor, mixar bär i kvarg och gör träningslistor i Spotify. Älskar känslan av nystart och höst. Hoppas det gick bra för er idag, och är ni pepp på att springa får ni inte missa Kattas projekt Titta vi springer.
Efter två månaders semesterlättja med absolut noll motion och daglig McDonaldsmat följt av ostbågseufori har jag verkligen tappat stinget. Inte för att jag svällt upp TVÅ storlekar, det kan jag leva med, men för mig är det psykiskt jag lider av att inte ta hand om det fysiska. Jag är trött, grinig, anfådd. Kroppen värker, hjärtat bultar, blodsockret åker berg och dalbana. Är deppig och trött (men sover dåligt), stressad, har förvärrad PMS och jag bokstavligen känner hur musklerna förtvinar, vilket bådar mycket illa inför kommande säsong roller derby. Så, idag fick det va nog. Köpte ett gymkort, tusen appar och obehagligt många kassar med nyttig mat (kvarg och äggvitor och sånt).
I morgon börjar jag Operation Augusti: en månads rensning och uppbyggnad. Ut med socker och alkohol, in med råvaror och daglig motion, gröt till frukost och proteinpulver i glasen, nu jäklar ska jag återta kontrollen. Nån som är på?
Typ världens bästa grej: BungyPumps! Alltså gåstavar med fjädring och 6 kilos tyngder på, så varje gång du trycker ner staven har du motstånd. För mig som alltid fläbbar på mig på armar och bröst och aldrig på mage och höft är detta ett litet mirakel. Underkroppen är ute och går medan överkroppen sitter på gymmet. Både biceps, triceps, axlar, rygg och bröst får sig en omgång. Samt att man typ studsar fram.
Har totalt noll skämsel över att gå med stavar förresten, det var länge sen man skämdes över sånt väl? Studsar glatt runt med mina bungypumps mitt i stan, utan betänkligheter, och drömmer om strandens snyggaste axlar.
Är så himla pepp på Majsans reportage i senaste ToppHälsa. Massor av nykläckta kvinns som är ute och gör livsbejakande saker. Jag är i den åldern att jag funderar mycket på det här med livsstil och barn, kanske mest för att det skrämmer mig en del. Men detta känns så sjukt inspirerande. Heja!
